Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om när och hur musiklärares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklärares uppfattningar kring musikundervisningen på två olika skolor. Vårt syfte med undersökningen är att problematisera och försöka förstå musikundervisningen. Vår problemformulering lyder: ? På vilket sätt möts elevers och musiklärares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har använt oss av intervjuer i vår undersökning.

The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin.

Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur musiklärare i grundskolans senare år uppfattar musikundervisningens innehåll i relation till bedömning och betygsättning av eleverna. De forskningsfrågor som ställs studien är: vilket innehåll anser musiklärare vara av vikt för elevers lärande i ämnet musik? Vad i lärandeprocessen bedöms och betygsätts, och på vilket/vilka sätt? Påverkar bedömning och betygsättning musiklärares val och behandling av undervisningsinnehåll? Metoden som har använts i studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma musiklärare i grundskolans senare år delar med sig av sina uppfattningar och livsvärldar. Studiens resultat visar att musik är ett praktiskt skolämne som bygger på en social och kommunikativ basis, där elevers lärande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen består till stor del av ett gruppmusicerande med fokus på ackordsspel, då lärarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik.

Syftet med vår uppsats är att åskådliggöra hur ett antal lärare ser på musikens roll i skolan. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i två F ? 2 klasser. Vi visar hur lärarna använder sig av musik i sin undervisning och hur de ser på musik i skolan. Vår undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift är att eleverna skall känna glädje och gemenskap.

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning på tre grundskolor årskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien är att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur ämnet utvecklats sedan den senaste läroplanens inträde. Den insamlingsmetod som har använts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gäller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmässiga aspekter.

I detta kandidatarbete har vi f ordjupat oss i ett par problem inom konvex geometri som har intresseratmatematiker sedan mitten av 1900-talet, n amligen Busemann-Petty-problemet och Shephards problem.Busemann-Petty-problemet st aller f oljande fr aga: Om det f or alla hyperplan H genom origo g aller attvolymen av snittet mellan den konvexa kroppen K och H ar mindre an eller lika med volymen av snittetmellan den konvexa kroppen L och H, f oljer det d a att volymen av K ar mindre an eller lika med volymenav L? I Shephards problem tittar vi p a volymen av projektionen av konvexa kroppar p a hyperplan ist alletf or volymen av snitten mellan konvexa kroppar och hyperplan.Innan vi f ordjupar oss i dessa problem beh over vi ha en f orst aelse f or vad som h ander i h oga dimensioner,vilket inte alltid f oljer intuitionen. Ett exempel ar att volymen av den euklidiska bollen med x radie okarupp till dimension 5 och sedan minskar. Volymen f or den euklidiska bollen g ar till och med mot noll d adimensionen g ar mot o andligheten. Det r acker inte med att studera euklidiska bollen f or att f a en f orst aelseav hur kroppar beter sig i h oga dimensioner s a vi har fokuserat p a ytterligare tv a kroppar, n amligen kubenoch korspolytopen.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Studien syftar till att öka musiklärarens förståelse för elevernas uppfattning om fördelar och nackdelar med dagens gängse undervisningsmetoder. Jag har i min undersökning utgått från faktorer som jag funnit i tidigare undersökningar som visat sig vara viktiga för musikundervisningens kvalité. Genom en intervjuundersökning har ett antal elever fått beskriva vad de uppfattat av specifika moment, som att lära sig sitt första ackord på gitarr. Samt skillnaden mellan att lära sig spela nya ackord på gitarr nu och i början. Svaren har sedan jämförts med vad som tidigare framhållits som viktiga faktorer för att uppnå god kvalitet på undervisningen.

Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla.

Carl Gustav Jung started to write his Black books, in which he saw himself analyzing unconscious fantasies, during the same time that he leaved the psychoanalytical movement and broke off his personal relations with Sigmund Freud. This thesis sees the interpretation of these books through a wider contextualization. The purpose is to contribute to the understanding of the breakup between the two. The therapeutic work will be highlighted where the black books will be seen through the lens of three of Jung?s more known patients as well as through the interest in mythology and fantasy that Jung showed during this time.